Revisionsberättelsen i en ISA-värld

Hur blev det så här? - Och hur ska vi hantera det? 

Revision syftar till att öka trovärdigheten av företagens finansiella rapporter. Detta uppnås genom att revisorn uttalar sig i revisionsberättelsen. Över tid har revisionsberättelsen genomgått stora förändringar. Den senaste förändringen sker genom införande av den internationella revisionsstandarden (ISA). Den standardiserade revisionsberättelsen i Sverige består nu av två delar och är på två sidor. Det finns EU-förslag om att göra revisionsberättelsen än längre, ända upp till fyra sidor. 

Under den här seminariedagen kommer vi först att gå igenom revisionsberättelsens väg till ISA, från den ursprungliga berättelsen på bara några rader till dagens tvåsidiga berättelse.Vi kommer att belysa varför det behövs en revisionsberättelse, dess struktur och syfte samt vad som egentligen står i revisionsberättelsen. 
 
ISA innebär att revisionsberättelsen får ny utformning, men det innebär inte att de klassiska dilemmana löses. Vi kommer också att gå igenom olika problem och missförstånd kring orena revisionsberättelser. Vi visar en rad praktiska exempel som belyser hur avvikelse från standardutformningen utformas, när revisionsberättelsen upprättas enligt ISA.
 
Vi kommer att gå igenom ISA och de regler som numera gäller vid upprättande av revisionsberättelse. Vi tar särskilt upp den nya standardutformningen samt placering av avvikelser och väsentlighetsbedömning - även detta utifrån praktiska exempel från såväl små som stora företag.
 
Hur omfattande och tidskrävande en revision än är, resulterar den till sist ändå i en mycket kort revisionsberättelse. Martin Johanson och Björn Markland ledde revisorsorganisationerna SRS och FAR i ett par decennier. Missa inte chansen att höra dem dela med sig av sina erfarenheter av problem kring små- och storföretagsrevision, när de sätter in revisionsberättelsen i dess yrkesmässiga sammanhang.     
    
    
Vänder sig till Auktoriserade och godkända revisorer
 
Tid och plats

Alt 1: Onsdagen den 7 mars 2012 kl 9 - 17. (Fulltecknat. Väntelista.)
Alt 2: Måndagen den 2 april 2012 kl 9 - 17 (Extrainsatt tillfälle)
Båda i centrala Stockholm.

 
Avgift

6.900 kr inkl dokumentation, lunch och kaffe. Moms tillkommer.

"Boka tidigt"-rabatt för apriltillfället: Vid anmälan före 29 februari får du 500 kr rabatt.

Hos oss får du gedigen kursdokumentation insatt i pärmar och slipper skriva ut och sätta in den själv.

 
Anmälan
Formulär: Klicka här
E-post: info@civilekfor.se
Telefon: 08-30 02 50
Fax: 08-34 81 08
 
Seminarieledare
Martin Johansson.
VD för LR Revision & Redovisning Sverige AB. VD för Svenska Revisorsamfundet SRS 1991 - 2006. Jurist.

Arbetar bl a med juridisk rådgivning i aktiebolagsrättsliga frågor och utveckling av styrelsearbete. Har följt utredningsarbetet och framtagning av ny aktiebolagslag nära och påverkat utformningen av lagen i olika delar.

Har aktivt deltagit i den process som lett fram till ny årsredovisningslag, bokföringslag och senare redovisningsrekommendationer som K1 och K2. Har varit aktiv på europeisk nivå när det gäller förändrade redovisningsdirektiv och nu senast vid framtagning av internationella redovisningsrekommendationer för onoterade företag (IFRS SME). Är en av de få personer som varit med i hela processen från utarbetande till nya regler till praktisk tillämpning i företagen.
 

Björn Markland.
F d auktoriserad revisor. Permanent sekreterare i Nordiska Revisorsförbundet 2004 - 09.

Generalsekreterare i FAR 1985 - 2003. Vice ordförande och Ordförande i FAR 1980 - 84. 

Delägare och vice VD i Bohlins Revisionsbyrå (nu KPMG) till 1985. 

Deltagit i Revisorsutredningen 1993, arbetsgruppen för revisorstillsynen 1994, revisionsbolagsutredningen 1999, Börsens etikkommitté och den svenska delegationen i EU Committee on Auditing.

Verkat som Nordens representant i den arbetsgrupp som skapade den europeiska revisorsorganisationen FEE och senare som Nordens representant i FEE. Verkat som teknisk rådgivare i IFACs etikkommitté och senare i dess styrelse. Nordens representant i Bishop-gruppen som utredde ansvarsfördelningen mellan IFAC och IASB och sekreterare i den IFAC-grupp som förberedde inrättandet av IAASB.

 
 
Program
Dag 1  09.00 Inledning
   
 09.15 Revisionsberättelsens väg till ISA - och vidare
     
¤ Varför behövs det en revisionsberättelse?
Aktiebolagets struktur och informationsflödet
  
¤ Hur har revisionsberättelsen sett ut?
Behövs det egentligen mer än två meningar?
Förväntningsgapet
Den klassiska revisionsberättelsen
* Revisionsberättelsen enligt RS och ISA
* EU-förslaget
   
¤ Att förklara revisionens innebörd i revisionsberättelsen
Beskrivning av arbetet eller hänvisning till god sed
  
¤ Att redovisa revisionens resultat i revisionsberättelsen
Bedöma redovisningen mot praxis, god redovisningssed eller lag
Det svåra begreppet "rättvisande bild" (true and fair) 
  * Den kontroversiella väsentlighetsprincipen
* Förvaltningsrevision - En gränsdragning utan stöd av internationell praxis 
  
¤ Att vägleda läsaren av revisionsberättelsen (till- och avstyrkande)
Kundnytta och skadeståndsrisk
  
 11.00 Problem och missförstånd vid orena revisionsberättelser
Exempel på frågor som kan tas upp:
¤ Ambitionsnivån "hög men inte absolut säkerhet"
¤ Begränsningar i möjligheten att utföra revision
¤ Ansvarsfrihetens innebörd
¤ Vad händer om god redovisningssed leder läsaren fel?
¤ Ska revisorn anmärka på dåliga affärer?
¤ Händelser efter balansdagen
- Redovisnings- och förvaltningsrevision
¤ Väsentlighetsprincipen i förvaltningsrevisionen
¤ När ska revisorn överpröva påståenden av styrelsen?
  ¤ Vad får revisorn säga i särskilda upplysningar?
¤ Den tryckta årsberättelsen utöver den formella årsredovisningen

  

 12.00 Lunch
 
 13.00 Problem och missförstånd vid orena revisionsberättelser, forts

  

 14.00 Revisionsberättelsen enligt ISA

  

¤ ISA
Vad är ISA? - Dess rättsliga status
* Hur läsa ISA? - Skillnad mellan krav och tillämpning  
  * Relevanta ISA för rapportering
 
  ¤ Standardutformning enligt ISA
Innebörd av ny lydelse - Genomgång av de olika avsnitten och dess innebörd
Bilda sig en uppfattning om finansiella rapporter
* Rimlig säkerhet - Vad innebär det?
  * Datering och underskrift
Rapport om de finansiella rapporterna
Rapport om andra krav enligt lagar m m
Förutsättningar för att kunna utforma revisionsberättelsen enligt standardutformning
   
¤ Modifierat uttalande / upplysningar
* Skillnad mellan modifierat uttalande och upplysning
* Olika typer av modifierade uttalanden
- Reservation
- Avvikande mening
- Inget uttalande
- Osäkerhet
- Anmärkning som inte påverkar uttalanden
* Upplysningar (ska, får, kan)
- Fortsatt drift
- Händelser efter räkenskapsårets utgång
- Andra fall
* Placering av avvikelser
* Formalia, typ kursiv stil m m
   
¤ Väsentlighetsbedömning vid avvikelser
* Balans- och resultaträkningar
* Obligatoriska uppgifter i ÅR
* Överträdelser av lagar och regler
* Ansvarsfrihet
* Skatter och avgifter
  
¤ ISA och avvikelser - Tillämpning - Olika exempel
* Var placeras avvikelsen?
* Koppling mellan de två delarna - Ex: Avstyrka förslag till resultatdisposition p g a resultatfel
* Vad är det för typ av avvikelse?
* Revisorspåteckningen
  
 16.30 Diskussion, frågor och svar

  

 17.00 Seminariet avslutas
 

© 2012 Civilekonomernas Informations AB